Nu har jag tittat på programmet Barnmorskorna som jag häcklade i ett tidigare inlägg. Det är ju helt fantastiskt - jag grät så att det skvalade.

Jag har alltid sett på Pretty Woman som en skräckfilm. Igenkänningsfaktorn har för mig varit noll när kvinnor pratat lyriskt om filmer som den och Dirty Dancing...Inte min grej alls.

Det har varit för svårt för mig att ta till mig att det skulle vara en romantisk komedi. Var är det för komiskt/romantiskt med prostitution?

Nu har jag försökt titta på den igen för femtielfte gången och ja kanske ändå att det förmedlar en del allmängiltiga känslor som sårbarhet och tillit.

Kanske.