Jag läser nästan alltid. Jag läser romaner, deckare, fackböcker, dikter...jag läser på flingpaket jag läser skyltar, klotter, texter på t-shirts, bildekaler...jag läser när jag väntar på bussen, när jag åker buss, på toaletten, på flyget, framför TV:n men jag läser mycket sällan bruksanvisningar. Kan man inte lista ut hur saker ska användas är det förmodligen ingen bra produkt....så tänker jag.Men det finns en typ av bruksanvisningar som jag läser: bruksanvisningar till produkter som man inte behöver anvisningar för att använda. Jag kan bli smått besatt när jag läser komplicerade anvisningar för skitsaker och undrar hur författaren tänker egentligen. Jag brukar läsa instruktionerna som följer med i tampongpaket och trodde att sådana instruktioner borde väl vara likadan oavsett märke, men så är det inte.Om man ska föra in en Euroshoper så ska man använda långfingret men om man ska föra in en OB så är det pekfingret som gäller. Jag blev så förvånad då jag läste Euroshopers avisningar (eftersom jag är en inbiten pekfingeranvändare) så jag gjorde en snabb marknadsundersökning bland mina tamponganvändande väninnor och kom fram till att det är ungefär 50/50 när det gäller pek- respektive långfingeranvändare.Men borde man inte kunna ha en bruksanvisning för alla tamponger...just tamponger ser ju likadana ut - det går inte att produktutvecka en tampong i all oändlighet. När det gäller vilket finger som är att föredra så kan man kanske stjäla lite frånbruksanvisningen på John Silvers filterpåsar för "självrullare"... där står först några punkter om hur man fördelar tobaken och lägger filtret i ena änden av det som ska bli en cigarett och som sista punkt står det: I övrigt rulla som du brukar! Här vi en bruksanvisningsförfattare som har gett upp på upploppet...antingen genomlider man och hittar korkade förslag till anvisningar till varje moment eller så låter man bli men John Silver-människan måste ha fått en black-out på slutet....och tro mig jag vet hur det är:För några år sedan översatte jag en skittråkig fackbok och en långtråkig torsdag blev jag så irriterad på författaren så jag klämde in "working comments ger jag fan i . Hade jag de jävlen här skulle jag misshandla honom med en blöt handuk. Skiten finns på sidan 48 oxå..eller nåt. Raden lyftes lyckligtvis bort före boken gick till tryckeriet men människan på reklambyrån som lyfte in texten före tryckningen tyckte att det var fruktansvärt roligt och hade redan satt upp det på deras anslagstavla i personalrummet.