Den här veckan har min kollega låtsats vara döende för att göra ett långt möte kortare. Jag har frågat en illamående 60-årig kund om hon var gravid (och kommit undan med det). Jag har startat en bokcirkel enbart med böcker skrivna av bipolära. Jag har glidit runt och trallat och hållit humöret uppe på jobbet och avstyrt konflikter och blivit beskylld för att härma Jessika Gärdins frisyr i finalen på På spåret. Jag försökte förklara skillnaden: Jessika har sina bollar bakom öronen -jag har bollarna uppe på huvudet.

Det är ju Jessika Gärdin som härmar mig! 

Vita Brevis och Luleå Airport gör gemensam sak och målar över aprikos-toner i sanitetsutrymmen. Aprikos och senapsgult - a big no no!

Mörkgrått och senapsgult - helt okej men inget att gå ner i brygga för. 

Typ såhär: 

Mobilsamtal till en kollega i lunchtid:

Jag:

-Hej, du har fel plats för mötet kl. 4.

Han:

-Du stör mig mitt i lunchen.

Jag:

-Det gör ingenting, du äter ändå alldeles för mycket!

Han:

-Fnisssss(hur stavas det egentligen?) 

Gamla goda vänner och öppensinnade samtal på lokal - jag hoppas att inte andra tjuvlyssnar lika mycket som jag.

Stora planer och på något sätt vet jag  att vi kommer att driva det hela vägen....eller som min son sa ikväll:

-Du är en jävel på att jobba hårt och få som du vill.

Men, är inte det sådant som mammor ska säga till sina söner? 

Idag har jag myntat ett uttryck: Konfliktbaserat lärande.

Jag vet egentligen inte om jag har myntat det, men jag har iaf aldrig hört det förut. Konfliktbaserat lärande är kanske förmågan att att hålla huvudet kallt när det stormar i personalgruppen.

Det kan också vara förmågan att inse att vissa bromsklossar i grupper bara är sådana.....de kan vara födda bromsklossar. 

Idag har jag varit på kulturarrangemang. Vi kom för att hämta ut de beställda biljetterna två minuter efter den kritiska tidsgränsen och systemet stängde ner på minuten.

Det var alltså inte så att våra bljetter redan sålts det var bara biljettmaskinen som inte kunde skriva ut. Precis då fick killen i kassan error i huvudet och sa ungefär "Pilutta er - ni kom två minuter försent".

Han bröt på tyska och det gjorde kanske att det lät otrevligare än menat.

Hans kollega tyckte inte att det här var ett olösligt problem och började skriva ut biljetterna för hand.

Då kom nästa oöverstigliga problem - betalningen.

-Ska ni betala med kort allihop?, röt den otrevlige tyskbrytande ynglingen.

-Japp, sa vi (förstås).

-Det tar väldigt lång tid, kan ni inte betala allt på ett kort?

-Nej, sa vi (förstås)

Jag kände hur min storstadssida tog över och jag var mycket nära att snäsa av honom rejält när jag plötsligt insåg var jag befann mig - här i norr är man snäll - och lät adrenalinet sjunka undan.

I storstaden hade jag morrat "Idoit"....minst.

Jag tycker om kommunslogans men jag kan inte säga att jag förstår alla. Bodens slogan - "Fördel Boden" har jag haft problem med, hur kan man argumentera emot? 

Nu har jag fått ovärderlig hjälp av Da fat lady som föreslår:

Boden - det kunde ha varit värre

alternativt:

Boden - nu kan det inte bli värre 

Jag vill åka hem nu.

Jag vill inte sitta här och vara sömnlös och högproduktiv.

Jag vill ha PMS och måla färdigt sanitetsutrymmet och hitta kitschiga prylar så att folk med Carl Larsson-smak svimmar när de ska pudra näsan.