Det är alltid enklare att blogga när man är lite olycklig och deprimerad......det känns som att mina inlägg blir lite längre då. Nu är jag lycklig och nyförälskad och då har man tydligen inte så mycket att komma med verkar det som.Kroppen fortsätter att jävlas med allergichocker när jag som minst behöver det men vafan......ingenting känns speciellt svårt just nu.

Det finns nog ingen inomhusaktivitet som är mer underskattad än att ludda runt. Med nya tofflor och nedfällda persienner och bredband kan man slösa bort en dag mitt i veckan utan att det gör nåt alls. Jag har inte dåligt samvete för att jag inte har tagit vara på den här dagen....ljuset och solen, typ. Jag har väl tagit tillvara den på mitt sätt. Tennisarmbågen blir inte ett dugg bättre av att jag sitter och chattar hejvilt och skriver inlägg överallt men det är faktiskt ganska trevligt om man jämför med stressiga dagar med årsredovisningen på kontoret. Nu ska jag jobba 10 dagar i rad, resa 80 mil och stå på en mässa nästa helg samtidigt som jag får besök. Det får gå det också. Det här är vila.

Ibland väljer jag rubriker bara för att kolla hur många som googlar fram min blogg. Jag har inget speciellt att säga om samiska veckan, mer än att den är viktig och rolig men jag kommer att missa aktiviteterna för andra året i rad eftersom jag åker till Sthlm på jobb imorgon. Tennisarmbåge har jag haft sen jag målade vännens sovrum i guld....inte så mycket att säga om mer än - AJ, kanske.