I storstan pratar folk om två saker, om jag har förstått det rätt: bostäder och pengar. Jag kan förstå varför man pratar om bostäder när det ser ut som det gör och vuxna barn måste bo kvar hemma för att det inte finns lägenheter till rimliga priser. Man måste ha extremt bra kontakter eller extremt bra ekonomi för att ha en chans. Hyreslägenheter säljer man tydligen istället för att säga upp dem - som man gör hemma. Märkligt men jag kan förstå det. Vad jag har betydligt svårare för är att så många pratar om pengar och andra männskors ekonomi som om det var okej. Jag blir illa berörd när folk pratar om någon annans ekonomiska situation "han/hon har ärvt/tjänar en massa/har sålt villan".......who cares?

Jag blir mycket förbryllad iaf och käner ett visst släktskap med författaren Lilian Ryd och hennes berättelser i boken "Vi åt aldrig lunch"  från studietiden i Uppsala som handlade om förhållandet till pengar.....elller snarare hennes oförståelse inför studiekamraternas relaton till pengar. Det är totalt ointressant för mig, ungefär som att diskutera vårstädning.

 

sophie

27 mars 2008 17:49

haha. det är sant. men lägga näsan i blöt är ju folkigt i sverige så det är ju helt okej att prata om vad grannen fick när han sålde sommarstugan.såklart

http://sophiequi.blogspot.com

 

Vita

27 mars 2008 17:51

Det Sophie kan vara anledningen till att jag har så svårt för folklighet

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Man kanske ska vända sig till hundar eller katter?

Nu är det bevisat!!

Jag har bestämt mig för att spira genuan i lovart och sätta en preventer guy på storen...och segla baklänges genom livet lite oftare. Jag har märkt att man kan säga nästan vilka obegripligheter som helst utan att folk synar. Jag har t.ex sagt att...

En (jovialisk dansk) ansvarig på Facebook sitter i Uppdrag Granskning och förklarar leende policyn för näthot med att det beror på om hotaren menar det eller inte. I Köttvärlden behöver man inte bevisa uppsåt om man t.ex. kommer med hot om våld eller...