På väg hem igen och med en del förseningar. Första dagen med sol och relativ värme i norr sitter Vita instängd på en flygplats med förseningar och elände. En kollega satt fast på Arlanda hela dagen på väg norrut.
Trött in till döden men alla beväringar i fin-uniform som ligger på sofforna verkar vara ännu tröttare. Allting är relativt utom döden och en kvinnas vrede.
Jag skulle kunna ljuga ihop en oseriös historia om jag inte hade varit så jädra seriös hela veckan. Seriositet tar på krafterna. Nu ska jag hem och skratta en vecka…..det är väldigt skönt med en oseriös Vito.

Jag minns med saknad tiden då man fick juice och tidningar vid gaten – nu är allt så seriöst.