http://www.expressen.se/1.897160

Hemma igen efter 10 timmars hjärn-jobb och 30 mil i foten. Jag funderar på att sova ut imorgon eftersom jag har sovit ungefär 15 timmar de senaste tre dygnen. Det är möjligt att jag är lite udda, men jag gillar det här sättet att arbeta. Filurandets långsamma liturgi och sen dygnetrunt-jobb och sätta sig in i nya organisationskulturer och processa....och resandet. Jag vet inte om jag orkar - egentligen, men samtidigt är det väldigt roligt. Ibland misstänker jag att insomnian gör mig ännu mer kreativ..en stund iaf. Nu önskar jag mig en avstängningsknapp mer än något annat.

Oj hoppsan UnderCover - mina grabbar har visst slipat skridskorna!

...eller Den ljusa staden.
Snöljuset kryper in i huset och jag har fem timmars sömn tills nästa långa arbetspass innan jag kör mina 30 mil hem igen.
Vita-staden kan låta som en ljus stad men ljuset i Vitas hemstad är som eljest. Jag hade glömt, exakt hur ljust det är, när hela centrum är nerlusat med snö och snöljuset skiner in genom fönstren så att man har ledljus mitt i natten – även med släckta lampor. Sommarljuset är ljusare här också…det mesta är helt eljest. Vita har arbetat ett
10-timmarspass idag och borde vara trött och sovfärdig, men…nä.
Vita och syster har varit hos lillasyster ikväll och fikat och skrattat så tårarna rann. Vi har tävlat om vem som är mest lik mamma….ni vet sådana där mamma-tics vi har, var och en på sitt sätt och som vi helst skulle slippa. Min lillasyster är en liten sladdis på 40 år och ännu kortare än Vita. Hon är känd för sin obefintliga farstu dvs. hon öppnar munnen och släpper ut alla tankar som rör sig i huvudet.

Hon myntade ett ”säg” ikväll: ”Hon har ju ingen bakgård” (hon menade ”Hon har ingen farstu” men slutresultatet blev ju ännu bättre).

Imorgonkväll åker jag ner genom Guldriket där AIKs hockey-lag är nydängda och där förmodligen landssorg råder. Mina killar verkar ha börjat slipa skridskorna igen men det är en bit upp till strecket. Det vore ju trist om de åkte ut, de som varit i slutspel varje år sedan 1984….det har jag från en säker källa.
Satt och såg en slags idrottsgala ikväll i soffan med den här idrottsintresserade familjen. Jag försökte intressera dem för mina två favoritsporter velodromcykling kortdistans och 5 mil gång….det lyckades inte alls eftersom de aldrig tar mina idrottskommentarer på allvar. Jag hann renskriva dagens arbete under galan och småfnittra åt Ronnys (eller var det Ragges) intervjuer.

Hemma i hemstaden efter 30 mils halkväder. ”Kör försiktigt”, sa Sonen, Vito och Syster men hur kul är det att köra en pigg hyrbil försiktigt? Kör försiktigt är väl bara nåt man säger, eller? Ingen tror väl på allvar att jag verkligen ska köra försiktigt?
Igår åkte jag hemifrån när jag lyfte från storstan och landade hemma. Idag har jag lämnat hemmet och sladdat in i hemstaden. För det var först efter 30 mil, då jag svängde av från motorvägen som jag fick sladd första gången….inget farligt men det har varit halt och modd och en jädra massa snö på vägen. Jag har sällan sett så många plog- och saltbilar ute en helt vanlig söndag. De i snösvängen har ju inte haft något att göra fram tills nu - så det gäller väl att håva in sin snöröjningsentreprenad så fort snön faller om det ska bli några pengar till semester (och fasta kostnader). Temperaturen runt Vita har sjunkit med 15 grader från igår till idag och jag tycker att det känns tryggt med kupé- och motorvärmare. Här är det minus 10 men UVI, det har vi inte tid med.
Man kan nog känna sig hemma på flera platser. Det här är staden där jag aldrig behöver fundera över var jag hamnar om jag tar ”vänster i nästa korsning”. Jag vet hur stigarna går och vem som är släkt med vem…..eller det kanske jag inte vet längre men mina systrar som har bott kvar , de vet - så jag behöver bara fråga dem. Min pappa ligger begravd här, på en skogskyrkogård, med utsikt över en havsvik…det är förresten den kyrkogården som användes vid inspelningen av ”Grabben i graven bredvid”.

......i sånt här väder ska jag ut och köra idag. Jag gillar att köra bil men då tänker jag på att köra fort och spela bra musik...inte underkylt regn och "duggsnö". Om inte ordet duggsnö fanns förut så finns det nu - här duggsnöar det iaf och jag ska skotta fram hyrbilen och bege mig iväg.

Med ett citat som jag lånat från den underbara bloggen Tilltal:

I fallet mellan stigbygeln och marken finns kanske nåden 

Graham Greene