"Chefscoaching - ger dig stöd i att vässa förmågan att gå på insikt och driva dina utmaningar mer framgångsrikt" - vad betyder det?

Insikt alltså - inte intuition.

Kan man gå på insikt?

Rent filosofiskt, är inte insikt något som kommer till en i vargtimmen när man har gått igenom några plågsamma faser som: förnekelse, irritation, sömnlöshet, misstro osv. förståelsen som sedan följer är väl vad som är insikt, eller är jag fel ute?

Kan man verkligen vässa förmågan att gå på insikt?

Insikt är något man får kämpa för och det är ett hårt och idivduellt grundarbete...inte alls som att vässa t.ex en blyertspenna. Däremot tror jag att man kan träna upp sin intuition genom att lyssna och hålla sinnet öppet och vara nyfiken. 

Men det är nog en annan kurs.....på LHS - Livets Hårda Skola. 

Nu vet jag inte säkert om de här uttrycken är Norrländska men det är i Norrland jag har hört dem användas.

Det första är "Ta bort sig" som är en omskrivning av att begå självmord. Där jag kommer ifrån förstår alla vad man menar, det följer dessutom den Norrländska förkortningsregeln. Ett alternativ här på Vita-bloggen är "Försvinna i Svartröjnioret" som är ett internt sätt att säga samma sak.

Ett annat uttryck som jag vill dela med mig av är det något ålderdomliga "Legat bort sig" som syftar på den brist på optioner som en ensamstående mamma hade när det gällde livspartner för inte så jädra länge sedan.

Man kan använda det såhär: hon var tvungen att hålla tillgodo med sin elake make för hon hade ju "legat bort sig". (Hade hon bara "hållit på sig" och grävt ner sitt libido någonstans eller skaffat sig kronisk migrän och åtminstone struntat i penetrationssex - då - hade hon kunnat få en snällare/smartare/kärleksfullare man).

Det speglar en hemsk människosyn och dessutom har jag bara hört det användas skadeglatt av (äldre) kvinnor om andra kvinnor.

Livet är väl bara sådant ibland att kåtheten bedrar visheten och hade man inte tillgång till preventivmedel eller fri abort så kunde konsekvenserna bli fatala.

Det är iaf ljusår från "Ensam mamma söker"

Nej det är inte synd om mig - jag gillar att resa....alltså själva resandet är inte ett problem för jag gillar att förflytta mig, att sätta mig i en flygstol vid fönstret minst en gång i veckan och svischa iväg.

Men, med en växande allergibefolkning tycker jag att det är ganska elakt att bygga parfymaffärer mellan säkerhetskontrollen och gaten. Man tvingas gå igenom parfymångorna för att komma fram. Jag påpekade problemet idag och frågade vad alternativet är för mig som fick rusa igenom och ta fram allt vad jag hade i medicinväskan för att klara upp situationen.

Alltså - var är alternativgenomgången för oss som inte klarar av starka dofter?

Svaret "det finns ingen annan väg, men jag ska framföra dina synpunkter" nöjer jag mig inte med. Jag tycker att det bara  säger att de som planerade skiten klantade till det och inte har en b-plan. Sen kunde jag även spåra ett ointresse, en inställning till allergiker som tråkiga gnällmånsar som jag själv delade fram till för tre år sedan. Numera är det "på riktigt" för mig men det faktum att det kan handla om akuta tillstånd eller en missad flyg-avgång för mig verkar inte bekomma personalen nämvärt.....men det är faktiskt så. Jag har försökt kämpa på länge och ignorera men det går inte alls bra. Jag ska tipsa Astma-lobbyn om Bromma flygplats!

Att min bransch skiljer sig från andra märker jag inte minst när jag flyger och tjuvlyssnar på affärsmäns samtal. Män med positioner - män i karriären. Det hörs på sättet de pratar att d har en grundmurad tro på sin kompetens för den blir aldrig ifrågasatt, inte ens i kristider. De kan naturligtvis känna sig lika ifrågasatta och osäkra på om folk egentligen fattar vad de arbetar med men det märks inte. Min bransch engagerar politiker, även när det inte är valår, men det ska helst inte kosta.

  .....av Olof som ville ha råd men inte klyschor och jag svarade såhär:

 Klyschor är nog essensen av långa resonemang som man har haft med sig själv för att komma fram till sin egen livsvisdom.

Här kommer mina klyschor: Tro inte att du kan gå igenom livet utan att få ditt hjärta krossat och din tillit tilltufsad - men det är okej om man vill växa....och man kan överleva utan att bli en cyniker

Om du träffar en partner som beter sig som att hon/han är ett större kap än du - vänd på klacken snabbt

Definiera dig inte utifrån andra....det där lär man sig medan man lever

Ifrågasätt allt du inte tror på men trampa inte på andras tro

Gör en överslagsberäkning i relationer - en del människor kostar för mycket att älska.

Åk bara i din egen bergochdalbane-vagn....andras dramatik gör en bara matt

Håna inte andras passioner och tro alltid att relationer kan repareras hur trasiga de än har blivit

......det var väl det viktigaste

Jag lägger ut kommentaren som ett inlägg dels för att jag blev glad över att bli kallas vis och dels för att jag, när jag gick och la mig, låg och kom på en massa andra viktiga saker som jag måste få ner på papper....eller snarare som blogginlägg.

Jag är ju som sagt inte intresserad av fotboll. Det är smått bisarrt att skriva en projektansökan med två skrikande, medelålders fotbollsfan bredvid.

Jag säger att jag spar mig UEFA-cupsfinalen i Frankfurt på lördag men det är inte riktigt sant. Jag lutar mig tillbaka och litar på Marta.

De har en annan sång också tydligen:

Who the fuck are Man United?
Who the fuck are Man United?
Mel. Glory, glory Man United
Who the fuck are Man United
Who the fuck are Man United
Who the fuck are Man United
As the Blues go marching, on , on , on! 

 Ikväll är det en jätteviktigmatch i Moskva. Chelseas låt är den enda engelska fotbollslåt som jag kan och det ligger långt bak i tiden och handlar om min bästis på mellanstadiet och hennes bror - den ena höll på Chelsea och den andra på Arsenal. Arsenals låt minns jag inte alls.

Blue is the Colour
Blue is the colour, football is the game
We're all together, and winning is our aim
So cheer us on through the sun and rain
'cause Chelsea, Chelsea is our name
Here at the Bridge whether rain or fine
We can shine all the time
Home or away, come and see us play
You're welcome any day
Blue is the colour, football is the game
We're all together, and winning is our aim
So cheer us on through the sun and rain
'cause Chelsea, Chelsea is our name
Come to the Shed and we'll welcome you
Wear your blue and see us through
Sing loud and clear until the game is done
Sing Chelsea everyone.
Blue is the colour….
Kuriosa: Chelseas hitlåt från 1972 (fyra på Englandslistan), är en klassiker inom fotbollsmusik även ur globalt perspektiv. Låten sjungs inte av klacken, men den spelas ofta ur högtalare före och efter match – och den är ett måste att kunna oavsett.