När stora fåglar kommer och sätter näbben i dig hjälper inte Vilda Kaniners Värn - eller deras jurister!

Varje gång jag stänger garagedörrarna får jag en obehaglig känsla av att jag är bevakad. När jag ser mig om sitter det en kanin och stirrar på mig. En liten svart kanin med illvilliga ögon.....på exakt samma plats varje gång

Är det en slump?

I don´t think so.

Jag försökte komma på vad det är som gör att det förment gulliga djuret hårdbevakar just mig. Det skulle kunna bero på att jag har raljerat med föreningen Vilda Kaniners Värn - eller jag har raljerat över att just kaninerna har en egen jurist medan t.ex Klippdassar och Svartmunnade Smörbultar inte är lika lyckosamma.

Föreningen är förmodligen bra på sitt sätt men jag tycker att retoriken är småskojig......äh, här kommer den: 

Har du någonsin sett ett träd ringbarkat av kaniner? Eller en park i Stockholm där växtligheten varit helt förstörd av våra skuttande små vänner? Eller hört talas om någon som brutit foten efter att ha trampat i ett kaninhål? Det är knappast sannolikt. Vem som helst som tar sig tid att åka ut på en exkursion i stadens parker inser omedelbart hur överdrivna de argument som framförts av jaktivrarna är. Och om nu de styrande politikerna i Stockholm anser att kaninerna i våra parker är ett problem, vilka andra lösningar har prövats innan man tar till ett så drastiskt beslut som utrotning? Svaret är: inga alls. I Helsingfors, som liksom Stockholm har ett bestånd av vildkaniner, har man tillsatt en särskild grupp för att utreda alternativa lösningar på "kaninproblemet", och i andra länder använder man ett särskilt sprej på värdefulla växter som håller kaninerna borta från just dessa. Varför gör man inte det i Stockholm?

Å ena sidan har ingen sett kaniner skada planteringa fast å andra sidan - i Helsingfors utreder man kaninproblemet" och i "andra länder" sprayar man de mest värdefulla växterna. Varför behöver man skydda växter om kaninerna inte käkar planteringar?

Nej, jag hoppas att min stalker-kanin inte är släkt med The killer rabbit i Monty Pythons The holy grail.

Den är ganska lik kaninen nedan:

Håll med om att det är synnerligen irriterande när människor som man tjuvlyssnar på, på exempelvis en stormarknad, plötsligt viker av och går åt ett annat håll så man missar slutknorren.

Idag fick jag en nästan-historia igen - två tjejer pratade om en tredje tjej som verkade ganska snål. Jag uppfattade det som att den tredje behvöde lära sig en läxa, typ. Jag stod bland peeling-produkterna och väntar på poängen och poff så har de rundat nästa "skepp" och jag fick inte veta hur det slutade.

Jag hade god lust att i värsta tant-stil springa ifatt dem och kräva min rätt som tjuvlyssnare.....men jag avstod - kalla mig gärna fegis!

Igår hittade Vito en död skogsmus under en falukorvförpackning på Hemköp.

Vi kommer inte att äta ugnsbakad falukorv den här veckan heller.