Gissa vilken insekt som har varit framme här?

Igår förflyttade jag mig 100 mil på 2.5 timme, det är lite fantastiskt. I norr regnade det och var varmt och i storstan var det svinkallt och inatt har det snöat. Inte så mycket som på bilden som är tagen i Karravaara(inte att förväxla med Kurravaara utanför Kiruna, där en del av böckerna av Åsa Larsson utspelar sig, ni vet), Karravaara ligger vid Linaälven inte långt från Rantavaara och Ulatti om jag inte är helt felinformerad. Snön i storstan är lite eljest och förhoppningsvis hiner det töa bort innan jag ska iväg.

Nej, nu får jag sätta igång.... ska ju iväg och pussa på lill-Vita och få lite prat med dottern mellan blöjbyten och ammningar som verkar ta timmar i anspråk. Var det så? Ja, kanske, jag kommer inte ihåg....eller så är det så med en prematur - de måste kanske äta på ett annat sätt.....ofta och länge.

Jag har med mig paket från släkten och den ungen har verkligen mycket kläder att "växa i". Nu är hon nästan uppe i strl 50 efter två månader. 

För alla lyckostar som har Canal+ ikväll 22.00 börjar serien med The flying conchords

Mina älsklings-Nya Zeländare...se den och bli glad, ni som kan eller kolla you tube 

Det var ett trevligt kalas. God, jättegod mat med jag åt inte av fläskfilén som var täckt med pesto och pinjenötter men jag åt potatisgratäng med västerbottensost och pillade ut sockerärt-skidorna ur salladen, som jag vet att jag kan äta. Lite tråkigt men vafan, efterrätten var väldigt god....marängtårta med hallon...mums. Det blev en lång sittning och det blev pratkonstellationer och folk droppade av under kvällen. Vid 12 ville mamma och syster åka hem men det ville inte Vita, så älsklingssystern hade en extra tandborste  hemma så vi  satt och pratade och drack vin till tre. Det var så trevligt och min systerdotter och hennes pojkvän stannade kvar extralänge fast de hade tänkt att gå ut på krogen.

Ja, jag erkännner - jag har haft bloggabstinens. Idag ska jag åka till lill-Vita och snusa på henne hela dagen utan några måsten. Där vet jag att datorn är upptagen för musikarrangemang hela dagen - och det vore ju oförskämt mot lill-Vita att sätta sig och blogga istället för att snusa henne i nacken.

Bloggen är en ventil men kanske också som många har påpekat i kommentarer  - ibland ett tvång. Jag har känt mig orolig då jag inte har haft tillgång till nätet som jag är van vid. Det kan vara dåligt men det kan också vara bra - har jag kommit fram till. Om det är så att jag har bloggabstinens så skriver jag och har jag skrivtorka så lägger så lägger jag ut bilder. Det är ett kanske ett sätt att vara kreativ på mitt sätt, kreativ på ett roligare sätt än i mina skriverier i jobbet....så enkelt kan det vara....men oj vilken pärs det har varit att inte kunna välja själv.

Jag vaknar en timme före klockan och skulle kunna läsa eller bara ligga och titta på älsklingen i en timme men min bloggabstinens är för stor. Den senaste veckan har varit i stressigaste laget och att smmanföras med "vuxen" syster och mamma på smma gång har varit en nära-döden upplevelse. Men nu är jag i storstan igen. Flög direkt från hemstaden utan att passera Vita-staden igår och det var så skönt. Jag fick skjuts med min syster, som hade bilen på Arlanda, ända fram till porten, och det var ju bonus. Jag vill inte skriva en gnällblogg - det har varit en trevlig helg på många sätt men eftersom veckan innan var så otroligt....innehållsrik, varierad, tokstressig så hade det faktiskt varit skönt med ett hotellrum i hemstaden istället för att bo hos mamma. Jag gillar inte att anpassa mig och att bli ifrågasatt och att folk försöker bossa mig och det gäller också min grundfamilj.