Jag har en massa saker som jag skulle behöva oroa mig för men jag lever ett liv som jag inte är speciellt missnöjd med. Jag blir snart projektlös men det dök ju upp en annan väg att gå så det löste sig fram till nästa vägkorsning. Jag vet att jag inte skulle stå ut med vissa arbeten. För vissa skulle mina osäkra uppdrag vara rena pesten men jag skulle dö av tristess och göra ett dåligt jobb om jag t.ex jobbade i en affär eller satt med administrativa uppgifter hela dagarna. Det där att veta att varje dag ser likadan ut som den föregående skulle förmodligen få mig att tappa förståndet helt.

Jag har en god vän som äger en affär som har öppet varje dag och jag ser  det där från mitt håll: att vara låst hela tiden utan möjlighet att utvecklas.

Nu börjar han må riktigt dåligt och oroar sig dygnet runt och jag har mina aningar men vem är jag att säga att det kanske kan bero på att han behöver vidgade vyer, använda hjärnan. Sånt här är svårt - jag kan ju inte se det bara från mitt håll för jag skulle aldrig försätta mig i den situationen därför att jag inte är en försäljartyp och därför att jag gillar att lata mig emellanåt. Därför är det nog bäst att inget säga och bara låta det vara.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Man kanske ska vända sig till hundar eller katter?

Nu är det bevisat!!

Jag har bestämt mig för att spira genuan i lovart och sätta en preventer guy på storen...och segla baklänges genom livet lite oftare. Jag har märkt att man kan säga nästan vilka obegripligheter som helst utan att folk synar. Jag har t.ex sagt att...

En (jovialisk dansk) ansvarig på Facebook sitter i Uppdrag Granskning och förklarar leende policyn för näthot med att det beror på om hotaren menar det eller inte. I Köttvärlden behöver man inte bevisa uppsåt om man t.ex. kommer med hot om våld eller...